Siirry sisältöön

Konkreta tips om medskapande högskolepedagogik

19.6.2019

Petteri Muukkonen, Geotieteiden ja maantieteen osasto, PL 64 (Gustaf Hällströmin katu 2), 00014 Helsingin yliopisto, petteri.muukkonen@helsinki.fi

 

 

YP-osastotunnus-kirja-arviointeja

Scherp, Hans-Åke & Uhnoo, Daniel (red.) (2018). Medskapande högskolepedagogik. Lund:  Studentlitteratur. 152 s.

 

Den svenska pedagogen Hans-Åke Scherp med en lång karriär i utbildningssektorn har tillsammans med lektor i socialt arbete vid Örebro universitet Daniel Uhnoo redigerat en antologi om medskapande högskolepedagogik. Redaktörerna har själva skrivit några av antologins totalt sju kapitel men de har också arbetat tillsammans med tre svenska kollegor. Alla andra författarna Christel Backman, Sara Uhnoo och Mattias Wahlström arbetar som universitetslektorer i sociologi vid Göteborgs universitet. Det finns totalt fem författare i boken. Men Daniel Uhnoo och Hans-Åke Scherp svarar för den största delen av arbetet.

Redaktörerna förklarar i bokens inledning vad termen “medskapande pedagogik” betyder. Begreppet syftar på att lärare och studenter gör något tillsammans och blir på så vis medarbetare i lärosalen. Scherp och Uhnoo diskuterar också vad icke-medskapande pedagogik är eller vad den kan vara. Det är lättare att definiera ett specifikt begrepp om man först vet vad dess antonym betyder.

Antologin innehåller totalt sju kapitel. Det första kapitlet handlar om nuvarande situationer eller praktiker i typisk högskoleutbildning. Redaktörerna har skrivit första kapitlet och de sammanfattar sina egna långvariga erfarenheter som universitetslärare. De ger en fungerande bakgrund för alla andra kapitlen. Kapitel 2–7 ger bra praktiska exempel på olika kursformer som baserar sig på medskapande ideologi eller medskapande undervisningsmetoder. I kapitel 2 sammanfattar författaren Scherp hur man skulle kunna använda medskapande pedagogik i på kurser som baserar sig på verkliga forskningsprojekt. På sådana kurser arbetar studenter som forskare. Det är viktigt att studenter deltar i äkta kunskapsbildning och att de jobbar tillsammans med äldre och mer erfarna forskare. I tredje kapitlet presenterar Christel Backman, Sara Uhnoo och Mattias Wahlström hur man kan använda medskapande undervisningsmetoder på en introduktionskurs. Jag undrar varför det här kapitlet inte placerats som andra kapitel. Det skulle ha varit logiskt att placera det tidigare. Introduktionskurser är vanligtvis de första kurser studenter möter på högskolenivå.

I fjärde kapitlet beskrivs universitetslärarnas utveckling utvecklas mot en medskapande pedagogik. Författaren Daniel Uhnoo misslyckas att skriva en flytande och väl strukturerad helhet. Hans underrubriker driver omkring från en sak till en annan. En röd tråd saknas. Därefter hoppar antologin i kapitel fem till den yrkesverksamma lärarens kompetensutveckling i. Hans-Åke Scherp beskriver hurdana forskningsresultat som hittats i ett forskningsprojekt. Scherp påpekar att kontinuitet är en nyckelfaktor i lärprocessen mot yrkesverksam kompetens. Å andra sidan diskuterar han hurdana roller vetenskapen och yrkeslivet spelar tillsammans. Kan man således kombinera dessa i högskoleutbildningen eller finns det några konflikter? Scherp fortsätter i sjätte kapitlet med att redogöra för hur man bör implementera medskapande pedagogik i distansutbildning. Det är naturligt att fortsätta med distansutbildning efter kontinuitet eftersom dessa har en kraftig och förståelig bindning. Sedan sammanfattar Scherp och Uhnoo antologin i sista, sjunde kapitlet. De betonar att det viktigaste målet i medskapande högskolepedagogik är att sträva mot studenters djupskunskaper. Om studenter arbetar som aktiva aktörer använder de djupare kognitiva processer.

Antologin verkar vara en oenhetlig samling av några lösa artiklar och fallstudier. Lyckligtvis har man en bra sammanfattning (den sista kapitlet) som utgör ett sammandrag av de sex första kapitlen. Jag ser att boken kan ge några praktiska tips för universitetslärare vid alla möjliga ämnen. Därför är det bra att boken står på en ganska allmän nivå utan att fokusera på ett visst ämne.

 

Petteri Muukkonen arbetar som universitetslektor i geografi vid Helsingfors universitet.

 

 

 

 

No comments yet

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Google photo

Olet kommentoimassa Google -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.